Norsk
Dansk
English
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoTvåtusentjufemme
Del 3: Barnet
| Det osar svavel, Veil är argare än jag sett henne på länge, och det är inte oklart på vem. En sak är säker, Vortex ligger illa till. ”Du.” Hennes röst borrar djupt i mitt bröst, och jag känner mitt hjärta sakta ner tills det nästan stannar. Jag vet vad gör Veil vansinnig. Vem hon skyddar med all sin makt, sin ilska. Veil skulle tända eld på hela min värld och bränna den till grunden bara för att bespara mig smärtan att se den falla isär. Hon skyddar inte mig, inte exakt. Men barnet som jag var en gång, som jag fortfarande är ibland. Veil har vakat troget över henne för så många år, men det finns en gräns för vad hon kan avstyra. Shit happens. Så som det ser ut finns det inget hon kan göra när jag blir kär. Förutom att attackera Vortex. Således finns det två vargar i mig, en efterbliven sockersöt vargunge och en rabiat varulv. Bring out the popcorn. Man skulle kunna tro att Veil vinner lätt, för hon kan frysa mig till is eller få allt omkring blekna bort, tills alla känslor kallnar och inga minnen finns kvar. Veil har raderat nästan hela min barndom. Verkligheten är ingen match för henne, hon kan skapa ett vakuum utan att ens anstränga sig. Vortex är raka motsatsen. Hon bara känner, ibland utanför tid och rum. Ungefär som en gitarrsträng som plockats av verkligheten, hon håller tonen länge. Ibland lite för länge. Resonansen sprider sig i alla riktningar, allt i mig börjar sjunga. Eller darra. Som nu. För Vortex har ingen aning om hur man stoppar resonansen. Som ett virus, kärleken sprider sig genom alla strukturer, ljudet ekar och då händer det oförlåtliga. Barnet har väckts ur sin törnrosasömn, och kommer ihåg. Obesvarad kärlek. Vortex är inte rädd för någon känsla, hon vill känna dem alla. Alltid. Brinna i elden, brännas av is. Pandoras box, med hoppet kvar, på 440 Hertz. Veil toppar på 432. Allt över det är yrväder. Det går inte längre att se annat än rött, tonerna yr och allt flyter ihop, solsken och snöstorm. Och plötsligt skär ett ljud igenom det hela. Tröstlös gråt. That’s why we can’t have nice things. Innan jag försvinner bakom isväggen ser jag livet rämna. Veil har raderat alla. Igen. |
Fortsättning:
Del 1 (igår)Del 2: Strimmor (5 jan)
Del 3: Barnet (5 jan)
Del 4: Huset på sagoön If (5 jan)
Del 5: Gryningsdrömmar (5 jan)
Del 6: 24 karat (5 jan)
Del 7: Monster (5 jan)
Del 8: Liriel (4 jan)
Del 9: Tvillingsjälar i Tidrum (5 jan)
Del 10: Vakthunden (9 jan)
Del 11: Inför landning (8 jan)
Del 12: Sången (9 jan)
Del 13: Core issue (igår)
Del 14: Harbinger (igår)
Tillagd 1 jan 02:25 Noveller #Kvinna #Kvinna som top #Egenupplevt #Min vardag #Dominant #Femme #Vardagsuttryck #Relationer/kärlek
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.