Logga inBli medlem
Normandie

Del 2: Prolog

Jag var prick tre minuter ifrån att missa bussen till Normandie från Paris. Hållplatsen låg gömd i ett parkeringshus under marken vid Bercy Seine.

En madame med en liten krullig hund utan koppel såg min panik när jag gick runt i cirklar i parken, vände sig om mot mig och frågade lugnt ”Vous cherchez le Flixbus mademoiselle?”. ”Oui madame, merci, ou est?” flämtade jag tillbaka.

I efterhand tänker jag ibland på denna dam och hennes hund som två skyddsänglar, varsamt utplacerade i min livsberättelse. Utan vårt möte hade jag missat bussen till Caen, och då hade den här resan sett helt annorlunda ut.

När det inte blir som man så noga tänkt ut, mätt och planerat - fast än man gjort allting helt själv, då inser man att ensam inte är starkast.

Och ibland, när saker inte blir som man tänkt, lämnar det utrymme för fantastiska saker att ta plats istället.

Tillagd 27 aug 10:56   Kultur- och faktaartiklar   #Kvinna #Egenupplevt #Resor #Fritid/hobby #Samhälle

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.