Logga inBli medlem
◂ Bibliotek
Rövens begär som biopsykosocial konstruktion
Abstract

Studien undersöker den skenbara motsättningen mellan ett starkt behov av autonomi och en periodisk önskan att frivilligt lämna ifrån sig delar av kontrollen.

Materialet utgörs av en autoetnografisk fallstudie (N = 1), analyserad med utgångspunkt i Damasio, Aronson, Cialdini, Platon och Fulmen.

Resultaten tyder på att mental attraktion fungerar som ett nödvändigt ingångsvillkor för sexuellt begär hos forskningssubjektet. Fysisk attraktion kan därefter få likvärdig betydelse men är inte tillräcklig i sig. Dominans framträder samtidigt snarare som en dynamisk process mellan människor än som en stabil egenskap eller fast roll.

Nyckelord: röv, begär, mental attraktion, autonomi, dominans, kontroll, social påverkan, D/s.

1. Inledning

Hos forskningssubjektet räcker fysisk attraktion inte för att väcka sexuellt intresse. Först krävs ett mentalt intresse för den andra personens sätt att tänka, kommunicera, reagera och föra interaktionen framåt.
Det innebär inte:
hjärna > kropp
utan snarare:
inget mentalt intresse → kroppen räcker inte
När den mentala tröskeln väl har passerats kan kropp och mental attraktion få ungefär likvärdig betydelse.

Studiens huvudfråga blir:
Hur kan en person med ett starkt behov av autonomi vilja lämna ifrån sig kontroll – och varför uppstår den önskan endast i relation till mycket selektivt utvalda personer?
Eller, med forskningssubjektets egen terminologi:
Vad fan vill min röv egentligen, och varför räcker det inte med en snygg människa?

2. Från Platon till röven: begärets selektivitet

I Symposium beskriver Platon genom Diotima en rörelse från attraktionen till en enskild vacker kropp mot alltmer abstrakta former av skönhet.
Det aktuella forskningssubjektet har uppenbarligen inte lämnat den kroppsliga nivån bakom sig.
Kroppen är fortfarande högst relevant. Den räcker bara inte ensam.

Låt:
M = mental attraktion
C = kroppslig attraktion
B = begär

En enkel modell:

B = M + C

är otillräcklig, eftersom ett högt C inte kompenserar för frånvaron av M.

En tröskelmodell beskriver observationerna bättre:
M <mₘᵢₙ>
När den mentala tröskeln passerats kan däremot både kropp och mental attraktion bidra starkt till begäret.
Utan huvudet är röven inte särskilt intresserad av resten av människan.

3. Operationalisering av röven

För metodologisk tydlighet krävs en definition av studiens centrala konstruktion:
Röv – varje kroppsöppning hos forskningssubjektet som har tillräcklig funktionell kapacitet för att på lämpligt sätt ta emot minst en penis och som forskningssubjektet, vid en viss tidpunkt, i ett visst sammanhang och i relation till en viss person, tilldelar status som relevant öppning.
Röven är alltså inte nödvändigtvis en bestämd anatomisk plats.
Röven är inte en plats. Röven är en status.
Statusen kan beskrivas som:
R = f(O, P, T, K, S)
där:
O = öppning
P = person
T = tidpunkt
K = kontext
S = aktuellt samtycke och dess omfattning

Därav följer:
Varje röv är en öppning, men varje öppning är inte för tillfället en röv.
En status som gäller gentemot person A generaliseras inte automatiskt till person B, C eller någon slumpmässig kuk D.
Tidigare status innebär inte heller aktuell status.
Denna operationalisering är studiens eget bidrag.

Varken Platon eller Damasio bör hållas ansvariga.

Figur 1. Exempel på möjlig, men inte nödvändig, lokalisering av röven.

4. Autonomi, påverkan och motstånd

Socialpsykologin beskriver hur människors beteende påverkas av andra människor (Aronson). Samtidigt kan försök att begränsa den egna handlingsfriheten framkalla motstånd.
Uppmaningen:
”Du ska göra X.”
kan därför utlösa:
”Och vem fan är du?”
Det betyder inte nödvändigtvis:
”Jag vill inte göra X.”
Det kan lika gärna betyda:
”Jag accepterar inte att just du bestämmer om jag ska göra X.”

Cialdini beskriver flera mekanismer för social påverkan, bland annat auktoritet, gillande, reciprocitet samt åtagande och konsekvens. De utgör ingen teori om sexuell dominans men kan bidra till förståelsen av varför liknande beteenden får helt olika effekt beroende på vem som utför dem.

En central distinktion blir därför:
påverkan ≠ dominans ≠ samtycke
Att kunna påverka en människa innebär inte automatiskt att man har rätt att kontrollera henne.

5. Hjärnan, kroppen och begäret

Damasios perspektiv gör det möjligt att undvika modellen:
hjärnan = rationell
röven = dum och kåt
Hos forskningssubjektet tycks processen snarare kunna beskrivas som:
mentalt intresse → emotionell reaktion → kroppslig reaktion → tolkning → fortsatt interaktion
Processen är återkopplande.
Det mentala intresset fungerar dock som inträdesbiljett. Om den andra personen inte är intressant från halsen och uppåt startar inte hela processen enbart på grund av fysisk attraktionskraft.
När dörren väl har öppnats är kroppen däremot inte sekundär.
Hjärnan släpper in personen i experimentet. Därefter bedriver hjärnan och röven forskningen tillsammans.

6. Dominans som process

Fulmen behandlar konsensuell dominans i relation till makt och kontroll mellan deltagarna. I denna studie används Introduction samt Part One av The Heart of Dominance, vilket motsvarar forskningssubjektets faktiska läsning.
En ursprunglig modell:
person → utvärdering → dominantstatus → överlämnande av kontrol visade sig vara alltför binär.
Dominans kan i stället förstås som en relationell process med varierande intensitet.

Forskningssubjektet kan initiera, provocera, följa, göra motstånd eller ta initiativet. Den andra personen kan göra detsamma.
Kontrollen behöver alltså inte överlämnas en gång för alla.
Den kan cirkulera.
En förenklad modell blir:
Kₜ = f(I₁, I₂, M, Ch, S, N, Re)
där Kₜ är kontrollens aktuella fördelning, I₁/I₂ deltagarnas initiativ, M mental stimulans, Ch kemi, S aktuellt samtycke, N spänning och Re deltagarnas ömsesidiga reaktioner.

Frågan är därför mindre:
”Vem är dominant?”
och mer:
”Vad händer med kontrollen mellan de här två personerna just nu?”

7. ”Challenge accepted” som naturligt experiment

I det autoetnografiska materialet förekommer interaktioner där forskningssubjektet utmanar en annan person och utmaningen accepteras:

challenge → accepted → ?

Detta behöver inte vara ett test där en potentiell dominant antingen godkänns eller underkänns.

Genom att utmana den andra personen påverkar forskningssubjektet redan interaktionen. Den andres svar påverkar i sin tur forskningssubjektet, vars reaktion återigen påverkar den andra.
En återkopplingsslinga uppstår:

I₁ → Re₂ → Re₁ → Re₂′ → Re₁′ → …

Den mest intressanta frågan behöver därför inte vara:
”Kan den här personen dominera?”
utan:
”Vad gör den här personen med det som just kastades över till hen?”

Förstår personen utmaningen? Överraskar svaret? Skapas en ny tanke, reaktion eller spänning? Vill forskningssubjektet fortsätta?

”Challenge accepted” blir därmed ett naturligt experiment i mental stimulans, ömsesidig påverkan och förflyttning av initiativ.

Att forskningssubjektet öppnar spelet innebär inte att hon kontrollerar dess fortsättning.
Att öppna spelet är inte samma sak som att skriva manus.
Just möjligheten att bli överraskad kan vara en del av attraktionen.

8. Modell för selektivt begär och underkastelse

Utifrån observationerna föreslås:

Pᵤ(t+1) = f(M, C, Ch, S, N, Kₜ, Reₜ, Ps)

under villkoret:

M ≥ Mₘᵢₙ

där Pᵤ är sannolikheten för ökad önskan att underkasta sig och Ps graden av skitsnack.

Fysisk attraktionskraft ensam är således inte tillräcklig när M <mₘᵢₙ.br>
Parallellt med huvudstudien har explorativa observationer genomförts av faktorer som tycks minska forskningssubjektets intresse. Det klart tydligaste fyndet i dessa parallella observationer är sambandet mellan graden av skitsnack och en snabb minskning av fortsatt intresse.
Av samtliga hittills observerade negativa prediktorer framträder denna variabel överlägset tydligast.
Preliminärt:

Ps ↑ → Pᵤ ↓

Med mindre metodologisk försiktighet:
Ju mer skitsnack, desto mindre chans till röv.
Resultatet bör naturligtvis replikeras.
Det har tyvärr redan replikerats ett anmärkningsvärt antal gånger.

9. Diskussion och slutsatser

Begäret hos forskningssubjektet kan inte reduceras till vare sig fysisk attraktion eller ett generellt intresse för dominans.
Platon bidrar med ett perspektiv på begärets objekt och selektivitet. Damasio möjliggör en integrerad förståelse av kognition, emotion och kropp. Aronson bidrar med ett socialpsykologiskt perspektiv på påverkan och autonomi, Cialdini med mekanismer för social påverkan och Fulmen med ett perspektiv på konsensuell dominans.

Det autoetnografiska materialet pekar mot en central princip:

Forskningssubjektets första sexuella organ tycks vara hjärnan.
Inte därför att kroppen är mindre viktig.
Utan mental stimulans får kroppen helt enkelt ingen inträdesbiljett.

Inte heller underkastelse behöver förstås som en stabil egenskap hos forskningssubjektet eller dominans som en stabil egenskap hos den andra personen. Båda kan uppstå, förändras och försvinna inom en specifik interaktion.

Frågan ”Är forskningssubjektet undergiven?” är därför för generell.
En mer relevant fråga är:
”Med vem, när och i vilken typ av interaktion börjar forskningssubjektet vilja att kontrollen inte längre enbart ska ligga hos henne själv?”

Studiens centrala slutsatser är:

1.Röven är inte en plats. Röven är en status.
2.Dominans behöver inte vara en status. Den kan vara en process.
3.Kontroll behöver inte lämnas över en gång. Den kan cirkulera.
4.Kroppen är lika relevant, men utan mental stimulans får den ingen inträdesbiljett.
5.Forskningssubjektet kan själv öppna spelet utan att på förhand veta vad hon kommer att vilja när det väl pågår.
6.”Challenge accepted” betyder därför inte nödvändigtvis:
”Bevisa att du förtjänar rollen som dominant.”
Snarare:
”Okej. Du har väckt mitt intresse. Vi får se vad du gör med det – och vad det gör med mig.”

Referenser:
Aronson, E. The Social Animal.
Cialdini, R. B. Influence: Science and Practice.
Damasio, A. R. Descartes’ Error: Emotion, Reason, and the Human Brain.
Fulmen, A. The Heart of Dominance: A Guide to Practicing Consensual Dominance. Använt material: Introduction och Part One.
Plato. Symposium. Diotimas tal och den så kallade Ladder of Love.

Metodologisk begränsning:
N = 1. Forskaren är samtidigt forskningssubjekt, observatör av de egna reaktionerna och ägare till samtliga analyserade kroppsöppningar. Risken för bias får därför betraktas som betydande.

Intressekonflikt:
Författaren deklarerar ett tydligt intresse av fortsatt forskning inom området.

Etisk prövning:
Ingen etikprövning har begärts. Forskningssubjektet har efter konsultation med sig själv enhälligt samtyckt till deltagande.

Samtycke till ett moment ska inte tolkas som automatiskt samtycke till nästa.

Studiestatus:
Pilotstudien pågår.

Interaktioner observeras i sin naturliga miljö.

Challenge accepted.
En autiobiografisk fallstudie av selektiv begär, autonomi och dynamisk förhandling om kontroll.

Tillagd igår 13:48   Debattartiklar om sexualitet och identitet   #Kvinna #Vår kultur #Humor #BDSM #Sex #Egenupplevt #Min vardag #Fritid/hobby #Switch #Undergiven #Libertin #Sexpositiv #Brat #Förhör #Exhibitionism

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.