Tillfällen

Hon försvinner alldeles för fort nu Jag måste skynda mig.
Skogen har redan bäddat för natten.
Tjärnen speglar den sista skärvan när jag hastar förbi.
Kalhygget retas genom att bara ge skymtar av henne genom sitt rufsiga sly.
Först vid vägens slut, där fält möter himmel, fångar jag henne.
Hon rodnar alltid som mest när jag ser på henne innan hon ska somna.

Brådskan i mig har mojnat. Stillhet råder i denna lilla bit av evighet.
Hennes bleka syster stiger tyst upp över de avlägsna trädtopparna och sveper sin glittrande filt om mina axlar.
Viskar att det är dags att gå hem.
Jag vänder mig om för att gå.
Ser att hon har några nätter kvar innan hon är hel igen.

Den ene är för snabb, förutom ett par gånger om året.
Den andre är bara hel en gång i månaden.

Ändå är varje hjärtslag däremellan perfekta tillfällen.

Tillagd igår 22:47 Dikter #Min omgivning

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Dikter

🖶 Print Alster ID 49816 ⚑ Anmäl