Norsk
Dansk
English
Nederlands
Suomi
Deutsch
Français
ItalianoNormandie
Del 1
| Det var vår grej att dela reseäventyr med varandra. Vi satt i de duvblå sofforna med varsitt glas i skenet av stearinljus, jag berättade och du lyssnade. Sedan bytte vi och du berättade och jag lyssnade. På samma sätt som när jag var fem och du läste om modiga prinsessor och farliga drakar, eller spökhistorier som fick nackhåret att resa sig. ”Nej fy, nu räcker det!” kunde mamma avbryta då och ge dig en myndig blick. Då tittade vi på varandra och log. Sista veckan på medicinavdelningen satt jag blickstilla och höll din hand, fuktade dina läppar med en bomullstuss och vakade, stilla och länge. När läkarna kom in kunde du lyfta ett ögonlock och snegla lite på dem, du hade alltid haft ett gott öga för läkare. Jag drömde om dig häromdagen. I drömmen visste jag att du egentligen är död men din närvaro var så självklar. Jag höll kramen länge, lutade kinden mjukt mot din axel och lät de prydliga vita lockarna smeka min nacke. Andades in den välbekanta doften av böcker, våfflor och likör. Sa tack, fast du redan visste. Sa förlåt, fast jag redan var förlåten. Denna reseberättelse är tillägnad dig mormor. Du lämnade oss för tidigt. |
En reseberättelse som inte fått se dagens ljus tidigare.
Tillagd 27 aug 10:53 Kultur- och faktaartiklar #Kvinna #Egenupplevt #Resor #Fritid/hobby #Samhälle
Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.