Logga inBli medlem
I cirkelns mitt del 1?
Ritualens cirkel

När bilen stannade för att släppa av dom framför en gammala dörr i ett helt vanligt kvarter i den äldre delen av staden. Kändes det nästa overkligt vilken resa hon gjort. Som om allt det senaste året varit en utstakad resa, från den dagen då hon äntligen tog modet till sig och lovat sig själv att vara ärligt hela vägen, inte utåt utan inåt. Alla timmar hon suttit med datorn i famn för att läsa och skriva, för att ta fram material för de tankekartor och tidslinjer i olika företags uppgång och fall, där samma människor dyker upp under flera gånger. Hur en röd tråd börjat spinna fram. Att började med en bild på ett sigill på en manschettknapp som återkommer på en brosch, en slipsnål, durna människor som saknar kopplingar och band med varandra. Kändes som en film om mystiska sällskap och hemliga klubbar för de rika och lyckliga. Men även att hon hittat märket på andra ställen när hon börjat leta efter det. Många timmar, dagars sökande och letande hittade hon en sida där man kunde skicka en fråga via formulär ang detta tecken för att få svar. Hon minns hur hjärtat sjönk när det automatiska svaret kom med att “denna adress är korrupt” “ingen mottagare funnen”. Hon ville så gärna veta mer. Men längre än detta tog hon sig inte. Fram tills dagen då ett brev damp ner i brevlådan i lägenheten. Adresserat med Fröken Ahlmqvist skrivet på maskin och ett handskrivet brev i. Men en handstil som skrivit många brev, som man får bara har efter många års tränande. Helt blankt annars förutom texten “Välkommen till Norra portsvägen 9, kl 21:30 ”

Hon kände inte till vem det var som satt bredvid henne i bilen som hade hämtade upp henne inför kvällen. Men hon förstod att även han var på väg mot samma mål som henne och lika lite vetandes om vad som skulle hända. När bilen som stannade frammanför Norra portsvägen 9 exakt 21:30 och föraren klev ut och sa efternamnen så visst de båda att de skulle sätta sig i bilen. Hon visste att han hette Cederström i efternamn men inte mycket mer än då, han var som henne någonstans i 30 års ålder. De sa inte ett ord till varandra under hela tiden i bilen utan de hade bara en tyst nervös resa.

Dörrarna öppnades i samma stund som bilen stannade till och sedan gled vidare och de bjuds att kliva in. En trappa kom direkt efter en kortare platå, och hon klev ned för trappstegen, ned mot den varma värmen och tunga luften som steg upp från mörkret nedanför henne. Hon kunde ana sig till de djupa söta dofterna av rökelser som spred sig upp genom de tunga tygerna som hängde innanför dörrarna innan hon fick kliva in genom dörröppningen. Spänd och förväntansfull lät hon sig föras fram och ned för trappan mot ett runt sparsamt upplyst rum innan hon skulle få kan kliva in genom dörrarna. En handen på hennes axel stannar henne mitt på golvet och frågar henne. -”Är detta din vilja att kliva in genom dessa dörrar, är detta din fria vilja att komma in i det inre?” Ja, svarar hon med darrande röst, -”ÄR du beredd att träda in som du är utan något annat än bara sig själv?” Ja, svarar hon igen och hon vet vad hon måste göra. Sakta med helt trygg börjar hon ta av sig kläderna hon har på sig. Handens ägare tar emot ena plagget efter det andra och viker det försiktigt ihop det för att lägga det i en stor kista av trä som står längs ena väggen, inom bara några minuter stod hon där iförd ett par trosor och en bh, men hon känner sig helt trygg och säker. Hennes ledsagare sträckte fram en djupblå särk att ta på sig. Hon trädde den över huvudet och den föll lätt ner över hennes axlar. Hon kände tyget mot sin nakna kropp. Hon blir ståendes ett tag medans ledsagaren lugnt väntar och tillslut förstod hon att de sista delarna av hennes vanliga “gamla” liv också ska ges över. Hon knäppte av sig BH och sträckte över den och klev ur sina trosor. Nu var nu hon helt naken under detta tyg som han gett henne. Ledsagaren ställde sig rakt framför henne och tog tag kring hennes handler och för samman hennes hände nästan som en bön för att nästan som en magiker trolla fram ett rep som vant knöts runt hennes handleder.
Frågorna kommer igen. -”Är detta din vilja att kliva in genom dessa dörrar, är detta din fria vilja att komma in i det inre? ”Är du beredd att träda in som du är utan något annat än bara sig själv?” Utan att tveka denna gången svarar hon ja igen på båda frågorna. Ledsagaren tog till orda igen, -”Är du redo att blint låta dig ledas och föras inför sanningen?”, denna delen kände hon inte till, torts allt sitt läsande och snokande så var hennes förkunskap slut och hon visste inte vad som skulle ske här efter. Ja, svarade hon igen. Ledsagaren lyfter försiktigt fram en bindel upp mot hennes ögon och frågar igen, -”Är detta din fira och hela vilja att fortsätta in i cirkelns mitt? När mörkret omsluter dig så måste du låta dig ledas genom denna ceremoni för att bli en del av allt?” Ja, svarar hon med något mindre säker röst och ögonbindeln skymmer ut allt ljus runt omkring henne.

Handens styr nu henne framåt igen mot tyget som hängde för dörrarna och hon kände hur tyget glider undan från hennes kropp när hon passerar igenom. Hon stoppades tre steg innanför dörren och hon hörde röster i lokalen tyst mumla ett mantra av ord på något språk hon inte riktigt känner igen.
Hon kände hur mannen bredvid henne stod så nära att deras axlar tar vid varandra var gång någon av dom svajar till under ögonbindlarna. Först då blir hon medveten om att även han svarat på frågorna som hon fått och även han stått där bredvid henne och klätt av sig.
-”Snart ska vi lyfta era slöjor och in ska få kliva in i eran nya värld, där ni är delar av en helhet och att din vilja är din egna lag. Det ni kommer se här i kväll och natt kommer ni aldrig få tala om för någon och det är erat ord ni sätter som säkerhet. Kan vi lite på erat ord”.
Ja, svarar de tillsammans nästan som om de övat in detta sedan tidigare.
-”Denna gången är enda gången ni kan vända och aldriga komma tillbaka. Efter denna natt finns ingen återvändo. Är ni redo?”
Ja, svarar de igen
-”Denna gången är ni som en gäst utan ord, ni får inte fråga, ni får inte tala, ni ska se och beskådas. Har vi ert ord om att ni aldrig kommer tala om denna natt med någon?”
Ja, svarar de för sista gången.
-”Då ska vi släppa eran slöjor och ni ska få se vad vi ger er som gåva när ni anländer till oss”
Hon känner en hand knyta upp bindeln och ljuset från alla ljus längs väggarna och taket bländar dom nästan. Men så snart hon börjat se klart framför sig så drar hon lätt efter andan. Framför henne på en upphöjning mitt på golvet står en man på alla fyra, helt naken förutom ett rött sidenband runt huvudet som täcker hans ögon och ett litet skynke över höften. Och mitt emot honom står en kvinna exakt lika dant. Mannen som hon antar var hans som talade gick fram till de båda och viskar något till dom och de ställer sig upp fortfarande med ögonen förbundna och sträcker ut sina händer mot varandra. Utan att ta på varandras kroppar så är det som en dans där de börjar röra sig tillsammans med en musik som sakta ökar i volym, en rytmisk gungande dans där deras kroppar rör sig som vågor intill varandra. Helt i takt med varandra rörde de sig i en njutningsfylld beskrivning av böljande gräs i en lätt vind. Hon känner hur det pirrar till i kroppen av den sensuella dansen som de visar upp och hur de börja leka med varandra där de står. Hon ser också andra par stå i en halvmåne runt de två som är mitt i rummet. Med samma klädnader som dom men händerna fria. Och hon inser att hon fortfarande är bunden till händerna.
Helt plötsligt börjar således mannen på scenen nu utan ögonbindel att dansa ned mot henne och kvinnan ned mot hennes följeslagare. -”Kom ihåg att ni inte får tala” upprepar mannen som nu står ensam kvar på scenen.
Framför henne stannade nu den dansande mannen upp för att bara till henne och ingen annan i hela världen rikta sin uppmärksamhet och vilja. Hon kände det som om hon var ensam i rummet att titta på honom där han utmanande rör sig. -”Om ni talar har ni ingen återvändo” säger mannen på scenen.
Den dansande mannen rör sig närmare och närmare. Hans kropp rörde sig mot hennes och hon känner att hon gungar med i rörelsen. Han tittar upp mot taket och hon följer hans blick, upp till en punkt ovanför hennes huvud. En krok där hennes händer skulle hålls upp. Hon tittar på sin “gåva” och nickar lätt och han för upp repet i kroken och nu är hon fast.
Helt obearbetad och skriven i ett stycke...

Tillagd 3 mar 2022   Noveller   #Kvinna #Erotik #Utlevnad #BDSM #Bondage #Fysisk dominans #Psykisk dominans #Sexmagi / Ockult sex

Du kan inte se eller skriva kommentarer eftersom du inte är inloggad.

🗁 Noveller

🖶 Print  Alster ID 31547  Anmäl